Bloggen är flyttad

BLOGGEN ÄR FLYTTAD HIT:
http://noboytoy.wordpress.com/

2013-07-23

Fakta om underhåll, del 2

Jag hänvisar till tidigare inlägg om Försäkringskassans undersökning om särlevande föräldrar och deras gemensamma barns boende och underhåll. Undersökningen bygger på telefonintervjuer.


"Undersökningen har genomförts i form av en telefonintervjuundersökning med 2 001 särlevande föräldrar, fokusgrupper med både särlevande föräldrar och med ungdomar som växt upp med särlevande föräldrar."
 
Allmän fakta:
 
"I Sverige finns det närmare två miljoner barn under 18 år, av dessa har närmare en halv miljon särlevande föräldrar. Föräldrarna till dessa barn har separerat eller aldrig levt tillsammans. Att föräldrarna har separerat betyder inte att en förälders ekonomiska ansvar för barnet upphör. Grunden i lagstiftningen är att alla barn ska ha rätt till ekonomisk trygghet och det är föräldrarna som har det yttersta ekonomiska ansvaret för sina barn."
 
"Drygt 5 procent av alla barn bor aldrig med båda sina biologiska föräldrar under uppväxten. Det motsvarar ungefär 100 000 barn under 18 år. Ytterligare cirka 23 000 barn har en förälder som har
avlidit."
 
"Andelen barn med separerade föräldrar ökar ju äldre barnet blir. Drygt 90 procent av ettåringarna bor med båda sina föräldrar medan cirka 58 procent av 17-åringarna gör det."

Vid växelvist boende, säger undersökningen:

"Mammorna och papporna har olika uppfattningar om hur barnen bor. Om man antar att den sanna siffran ligger någonstans mellan mammornas och pappornas olika svar så omfattar det växelvisa boendet någonstans mellan 35,9 och 46,4 procent av alla barn till särlevande föräldrar."

"Den stora skillnaden mellan mammors och pappors svar finns det sannolikt tre förklaringar till.

För det första kan det vara så att de pappor som svarat i större utsträckning är de som har sina barn boende hos sig i större utsträckning än de pappor som inte svarat. För det andra kan papporna ha en generösare avgränsning av svarsalternativet ”Ungefär lika” och för det tredje kan de överskatta sin tid med barnen i relation till mammorna. Vilken förklaring som eventuellt väger tyngst är här inte möjligt att utröna, inte heller är det möjligt att värdera om mammornas eller pappornas svar ligger närmast ”sanningen”."

Här kan man tex tänka sig ett scenario där föräldrarna bor nära varandra, har avtal om växelvist boende (inget underhåll betalas) och ett eller flera, något äldre barn som kan röra sig fritt mellan föräldrarnas respektive hem. Barnen kommer och går lite som de vill, beroende på hur väl de trivs hos vardera förälder och det kan förstås leda till att den ena föräldern har barnen fler dagar, än vad som överenskommits i avtalet om växelvist boende.

Vissa av föräldrarna uppger att det var "självklart" med växelvist boende, andra att det var för att "alla andra" hade det.

"På frågan om vad som påverkade valet att barnen skulle bo växelvist uppgav flera att det var självklart och att barnen har rätt till båda föräldrarna. Ett par föräldrar sa att det var en norm, ett grupptryck att barnen skulle bo så. En förälder hade genom tingsrättsdom fått växelvist boende för sina barn.

”Alla andra hade växelvis. Frågan var mer vilken dag vi skulle byta”

"Det som föräldrarna nämnde som bra med växelvist boende var bland annat att det gynnar barnen då de får träffa båda sina föräldrar lika mycket, det ger föräldrarna viss kontroll och tar bort deras känsla av skuld. Barnen får också full uppmärksamhet de dagar de är med sina respektive föräldrar. Det blir kvalitet på den tid man har tillsammans.

I gruppen fanns det olika lösningar på hur kostnaderna för barnet reglerades mellan föräldrarna, tydligt var att flera upplevde att det fungerade ganska bra. Flera föräldrar delade på kostnaderna för barnomsorg, försäkringar, kläder och fritidsaktiviteter m.m. Det fanns olika lösningar hur det skedde såsom uppdelning av räkningar som skulle skickas till mamman respektive till pappan, gemensamt konto dit barnbidraget och 1 200 kronor per förälder betalades in, barnbidrag och månatlig överföring till mamman som betalade inkommande räkningar, ev. överskott sattes in på barnens konto. Några av föräldrarna har delat barnbidrag. En förälder uppgav att den fört diskussioner med den andra föräldern om ekonomisk kompensation för att denne har betydligt bättre ekonomi."

Undersökningen visar att yngre barn hanterar föräldrarnas separation bättre än tonåringar.
Vad säger barnen själva?
 
"I fokusgruppen fanns ungdomar som upplevt föräldrarnas separation under tonåren och ungdomar som upplevt separationen under småbarnsåren. De förstnämnda var mer påverkade av separationen jämfört med de vars föräldrar separerat under småbarnsåren."

Ungdomarna som upplevt separationen under tonåren upplevde att de saknade familjegemenskapen, det tidigare boendet, trygghet och den andra föräldern. De upplever också att de ofta fått vara mellanhand mellan föräldrarna, fått medla och varit inblandade i ekonomiska diskussioner. Men det fanns också de som hade positiva erfarenheter av separationen, de lärde känna sina föräldrar bättre, de kände sig mer självständiga och det blev mer lugnt."

”Farsan har alltid tjänat mycket mer än morsan så när de ändå båda ska ge pengar till oss barn så säger farsan. Vad gör morsan med pengarna egentligen, hon slösar så mycket. Och morsan säger vad farsan är snål. Då sitter man där och undrar vad man ska göra då.”

”Pappa fick inte betala mycket. Mamma orkade inte pressa honom tillräckligt”

Risken för de boföräldrar som väljer att inte blanda in Försäkringskassan, är att det överenskomna underhållsbidraget betalas för sent, reduceras, alternativt inte betalas alls.

"Överenskommelsen om underhållet mellan föräldrarna till barnet är en sak, efterlevnaden av överenskommelsen möjligen en annan. De mottagande föräldrarna har tillfrågats om underhållet någon gång försenas, reduceras eller helt uteblir.

Ungefär 7–8 procent av de mottagande föräldrarna upplever ofta eller ibland att underhållsbidraget försenas eller reduceras. Under tre procent uppger att underhållsbidraget ofta eller ibland helt uteblir."

"Ett par av föräldrarna har använt Försäkringskassan som ett påtrycksmedel när de underhållsskyldiga inte velat betala. De klargjorde för dem att om de inte betalade så skulle de koppla in Försäkringskassan och så skulle de kräva honom på pengar i stället. Då först började de betala dvs. när de förstod att de inte på något sätt kunde komma undan ansvaret."

Många boföräldrar, vanligtvis mamman, orkar inte "bråka" med sina barns pappor om underhåll:

"Flera boföräldrar uppgav att de var mer eller mindre missnöjda med den lösning de lyckats få i fråga om underhåll. De sätter barnen i fokus snarare än de ekonomiska transaktionerna i samband med separationen och försöker undvika konflikter med den andra föräldern så långt det är möjligt. Det medför att många inte driver underhållsbidragsfrågan så starkt som de kanske borde på grund av att detta är en infekterad fråga. Bland boföräldrarna fanns de som inte får något underhållsbidrag alls och en av anledningarna till att de inte driver frågan vidare är just barnen och vikten av att barnet har en bra relation med den andra parten, vanligtvis pappan."

”Jag betalar för min lugn och ro och avstår från underhåll"
(Boförälder utan underhåll)

”Jag väntade på att han skulle ta sitt förnuft till fånga”
(Boförälder utanför underhållsstödet)

”Det finns ju en anledning till att man har separerat och inte kommer överens. Allt i relationen är en maktkamp och diskussionerna kring ekonomin blir en del i denna maktkamp. Det är fruktansvärt.”
(Boförälder utanför underhållsstödet)

"Flera boföräldrar upplever ett obehag i diskussionerna kring det ekonomiska. Den underhållsskyldiges ovilja att betala samt dennes misstänksamhet om vad pengarna egentligen går till får flera av boföräldrarna att känna sig giriga.
Några föräldrar uppgav att de visar kvitton eller ringer till den andre föräldern när de köpt något för att få något, sen bestämmer den andra föräldern om denne ska betala eller inte."
 
"Att blanda in Försäkringskassan upplevs som att ytterligare förstärka konflikten och de tillfrågade väljer då i stället att hantera situationen själva.

Flera uttrycker också en rädsla i förhållande till den andre parten och vill därför inte, eller snarare, vågar inte ta konflikten. Det har förekommit hot i diskussionen som gör att man inte tar vidare diskussioner med vare sig den underhållsskyldige eller Försäkringskassan. Diskussionerna och konflikterna upplevs också skada barnen och barnens relation till den andre föräldern vilket är ytterligare skäl till att låta bli att driva rätten till underhållsbidrag eller underhållsstöd."

”Vi har inte löst det och jag ser inte fram emot de diskussioner som kommer att komma. Jag orkar inte bråka om det. Han kommer och träffar sin dotter ganska ofta och det är viktigast.”
(Boförälder utanför underhållsstödet)

”Vi kom ganska fort överens om att jag inte skulle få några pengar. Efter hot gick jag med på att inte ta något underhåll de första 4–5 åren. Han är en elak prick. Jag hade inget som helst underhåll vare sig från honom eller från Försäkringskassan för han hotade mig med det ena och andra."
(Boförälder utanför underhållsstödet)

"Ett par av de tillfrågade har också försökt vänta ut den andre parten för att se om han/hon självmant skulle kunna tänka sig att betala underhållsbidrag. När detta inte hänt efter något år har diskussionerna påbörjats. Några föräldrar uppgav att på pappret (avtal) hade man växelvist boende men inte i praktiken och att det tog emot att processa om det, därför avstod de från underhåll."

Flera boföräldrar med uteblivet underhållsbidrag har till slut tvingats vända sig till Försäkringskassan för att få hjälp. Problemet är att de då inte får något retroaktivt underhåll:
 
"Flera boföräldrar som periodvis (i månader eller i år) inte fått något underhåll var mycket tacksamma över att nu få underhållsstöd. Det upplevdes förbättra ekonomin och skapa trygghet."

”Äntligen fick jag kontroll över ekonomin, nu slipper jag ringa och stånga mig blodig för att få pengar”
(Boförälder med underhållsstöd)

"Det framfördes att underhållsstödet borde kunna betalas ut retroaktivt utifrån hur de faktiska förhållandena varit, om man t.ex. varit utan underhåll i flera år så borde man kunna få det retroaktivt.

"Bland de bidragsskyldiga i underhållssystemet fanns flera föräldrar som haft vårdnadstvister, föräldrar som inte får träffa sina barn och föräldrar som är rädda att de inte får träffa sina barn om de inte betalar."

”Det har alltid varit synd om ensamstående mammor, men det finns faktiskt ensamstående pappor som har ont om pengar
(Bidragsskyldig i underhållsstödsystemet)

Vad säger handläggarna på Försäkringskassan om föräldrars förmåga att samarbeta?
Om umgängesavdraget:

”Att de inte tar bort umgängesavdraget”. ”Små belopp som vi lägger så mycket tid på”. ”Det är en principsak för vissa föräldrar att begära avdrag”. ”Barns dagboksanteckningar skickas in för att styrka att de bott på ett visst ställe.” ”Mycket jobb för lite pengar”. ”Handläggningen är dessutom krånglig, om den bidragsskyldige skickar in avdrag för tre månader samtidigt, kan vi bara kommunicera 10 avdrag per gång.” ”Det kan handla om 5 kronor i vissa ärenden”.


Om bidragsskyldiga som vägrar betala:


”Det kan vara så att han ska betala 3 800 kronor för sina tre barn till henne varje månad men sköter inte riktigt betalningarna. Hon söker då om underhållsstöd i stället, men han lovar och lovar att betala, men sen funkar det i alla fall inte. Så tillslut efter en del strul så hamnar de hos oss ändå.”

Om växelvist boende:
 
"Växelvist boende skapar konflikter mellan föräldrarna då en förälder hävdar att barnet bor större delen av tiden hos denna och den andre anser att barnet bor växelvist.

”Många tycker att tio dagar är växelvist boende och har inte förstått att man ska dela kostnaderna. Men andra vet att det är halva tiden som krävs för växelvist boende”. ”En del tycker att varannan helg är växelvist boende”."

Angående underhållsstödets storlek:

"Ni är inte kloka, hur kan ni räkna på de här inkomsterna? ”Alla knorrar lite, dom är griniga över att taxerad inkomst ligger till grund för beräkning av återbetalningsbeloppet.”. ”De vill inte betala för sina barn när de inte får träffa dom.”

Om när en förälder flyttar:
 
"Ett problem för föräldrarna är när en förälder flyttar med barnet till en annan adress och föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och den andre föräldern inte skriver på flyttanmälan som ligger till grund för ändrad folkbokföring.

Det innebär att föräldern som flyttar får ändrad folkbokföring, men inte barnet. Då startar Skatteverket en utredning om var barnet bor. Det får ofta till konsekvens att underhållsstödet dras in från Försäkringskassan och eftersom det betalats ut i förskott så blir också bidragsmottagaren återbetalningsskyldig för detta belopp. Inget underhållsstöd betalas således ut under den tid som Skatteverket utreder boendet och dessa pengar kan sen inte utbetalas retroaktivt."

"Ökningen av det växelvisa boendet är också ett tecken på att dagens föräldrar tar ett jämnare ansvar för barnet efter en separation även om det fortfarande lutar starkt åt att mammor i många fall tar huvudansvaret.

Många föräldrar, främst pappor, reagerar med anledning av detta kraftigt på
de regler som fortfarande tycks ge mamman det självklara företrädet till barnen och det självklara huvudansvaret. Rätten att dela på barnbidrag, flerbarnstillägg och vårdbidrag skulle behöva utvidgas."
 
"Flera män som deltog i fokusgrupperna upplevde att de i mötet med Försäkringskassans handläggare möttes av oförståelse och att handläggarna tog kvinnornas parti."

Vad ingår och vad ingår inte i underhållsstödet?

"I proposition 2004/05:116 håller regeringen med underhållsstödsutredningen i att kostnaderna för barn och ungdomar naturligtvis kan variera från familj till familj. Exempel som anges på detta är kostnaden för barnomsorg samt nettokostnaden för barnets andel i boförälderns bostadskostnad. Kostnader för t.ex. semester, resor till anhöriga, husdjur, speciella fritidsintressen, musikinstrument eller musikundervisning ingår inte i den av utredningen beräknade kostnaden för barns och ungdomars normalbehov. Vissa mindre, men återkommande kostnader, förknippade med barn ingår
inte heller i beräkningarna. I beräkningarna ingår inte heller kostnader för dator, mobiltelefon, Internetabonnemang eller merkostnader för eventuella handikapp, allergier eller sjukdomar."

Notera att tiden som boföräldern lägger ned på barnen och som inte den underhållsskyldige lägger ned, inte ingår. Det tar tid och inskränker på en boförälders fritid/frihet att handla kläder, mat, städa och plocka efter barnen, sköta pappersarbete kring barnen, skjutsa till fritidsaktiviteter och kompisar, springa till tandläkare/läkare, sköta kontakter med dagis och skola, läsa läxor osv, osv.

Den underhållsskyldige föräldern som barnen inte bor hos, får förstås betydligt mer frihet att göra vad han vill med sin fritid, tex gå på gym eller jobba övertid.








2 kommentarer:

  1. Trist läsning men ändå blir jag inte förvånad över att så många kvinnor låter bli att ta striden med mannen som vägrar att betala. I min värld ger man barnen fel bild av hur saker och ting kan bli och jag tror också att man på det sättet missar att ge barnen ett gott verktyg att ta med sig i livet. Jag tror inte på att låta barnen tro att allt är bra och pappa är superduktig. Det leder inte till några förändringar i framtiden. Nu menar jag inte att man som mamma ska snacka skit om pappan men verkligheten så den ter sig måste fram. Det är många kvinnors stora dilemma, det att de oftast banar väg för pappan att göra som han vill, slippa ansvaret osv. Det hjälper inte att han träffar barnen... vilket uttryck förresten, det är lika illa som när man säger att "han passar barnen". Det borde handla om delat ansvar och lika stort intresse för barnens väl och ve. Tyvärr är det inte så det ser ut och jag är rädd för att det kommer att dröja innan det förändras. Vi är alldeles för snälla, för mesiga och vi tänker oftast på barnen men i det långa loppet är det just barnen som förlorar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad jag håller med Bella!

      Mammor tycker nog att de gör barnen en tjänst när de skyddar barnens pappor men det kan också leda till besvikelse när barnen, som vuxna får reda på hur det ligger till. När det gäller den ekonomiska biten, så skyddar de inte sina barn genom att avstå underhåll. Tvärtom, de tillgodoser ju inte barnets lagliga rättigheter. Visst, de flesta av oss har väl haft med män att göra i våra liv och vet ju hur det kan vara. Att tala med vissa män, är lika meningsfullt som att prata med en planta ungefär och jag förstår mycket väl att orken tar slut..

      Jag kan själv känna besvikelse över min mammas agerande. Jag kan verkligen inte förstå hur hon har tänkt i vissa avseenden när det gäller min bio-far. Varför har hon, under nästan hela mitt liv pushat mig till att träffa en dåre, undrar jag? Själv har hon inte berättat så mycket om hur hon hade det med honom, utan det mesta har jag fått höra från farmor och mormor i vuxen ålder.

      Nej, man behöver inte snacka skit om pappan. Som jag brukar säga, det är skillnad på att prata skit och att prata sanning.

      Mammor som skyddar pappor riskerar ju, precis som du säger, att ge sina barn helt fel signaler. Vad lär sig barnen som ingår i familjer, där mamma gör allt och pappa inte gör någonting? Där mamman ständigt ger vika och ger med sig inför pappan? Där pappan alltid är "herre" i huset och alla andra får anpassa sig efter hans humör och hans vilja? Barnen lär sig att göra likadant och tror att det skall vara så, när de själva bildar familj. Så går cirkeln runt och runt, i generation efter generation och inga förändringar sker.

      Radera